Körde till Upplands Väsby för att vara med på 30×30-vernissagen. Utställningen visar 157 verk av 74 konstnärer. Roligt att se vad alla hade gjort med det givna måttet. Jag fattade tycke för flera verk och hade en behaglig stund där i konsthallen. Mitt bidrag är den lilla stadsmålningen i mitten.
Det kom besked igår att jag är antagen till den jurybedömda salongen som Väsby Konsthall anordnar med temat 30×30. (deltagande verk ska vara 30×30 cm.) Jag har med en målning i olja.
Vernissage nu på lördagen den 7 november, klockan 12-16. Utställningen pågår sedan t o m 29 november.
Välkommen!
Söndagen var den bästa och roligaste av de tre mässdagarna. Svårt att riktigt säga varför. Det beror säkert på en kombination av att själv ha hunnit bli varm i kläderna, av att ha lärt känna andra på plats och att besökarna var extra många och intresserade. Evenemanget i sig lämnade efter sig mestadels positiva reaktioner. På fredagen kom 1500 besökare, lördagen och söndagen drog över 2000 vardera. Nu finns tid för utvärdering och planering inför nästa år. Både besökare, utställare och arrangörer vill naturligtvis ha någonting ännu bättre då. Datum är satt till 17-19 september 2010.
Själv är jag sammanfattningsvis mycket nöjd. Bortsett från försäljning, många möten med kollegor och deras konst så är det allra största värdet att ha fått träffa alla de besökare som klivit in i min monter för att titta på mina oljor. Tack! Jag hoppas att vi ses om ett år igen.
Första dagens spänning har lagt sig. Kvar finns en närvaro och en betraktelse. Det blir många möten med bekanta och nya besökare. Givande samtal med kollegor. Olika professionella kontakter för framtida utbyte och uppföljning. Det är mycket folk. Surrigt. Intresserat. Jag gick ett varv bland montrarna innan dörrarna öppnades för allmänheten. Annars höll jag mest till i A-gången och den egna montern. Så förflöt dagen fram till stängning och gemensam middag.
Parallellt med den egna upplevelsen i montervärlden pågår en slags kontinuerlig värdering av mässan och arrangemanget som helhet. Återkommer till en slutgiltig sådan efter söndagens upplevelser. Just nu kan jag bara konstatera att det känns bra som start och att det finns goda förutsättningar för en återkommande mässa som bygger på det aktuella konceptet.
Efter första dagen är jag ganska mör. Det var mera folk denna fredag än vad jag hade förväntat mig vilket givetvis var mycket positivt. Själv gick jag knappt från montern på hela dagen. Tack för visat intresse och för fin uppmuntran.
Idag fylldes Kistamässan av konstverk och konstnärer. Dragandes på vagnar och bärandes på allehanda kassar letade vi oss fram till våra montrar. Jag har själv varit där större delen av dagen och gjort i ordning A:05. Ja, inte bara jag. Jag hade stor hjälp av goda vännen Marianne som höll i hammaren och som var precis det bollplank jag behövde under hängningen. Nu har vi laddat för tre mässdagar med middag och trevligt prat.
De sista förberedelserna är i stort sett avklarade. I morgon är det dags för hängning inför Kistamässans höstsalong så jag packar just nu det sista. Jag har försökt att planera hängningen så långt det går men vet att det är viktigt att ha utrymme för improvisation på plats. Därför tar jag med mig några extra målningar.
Du är varmt välkommen till mässan, som pågår fredag till söndag, klockan 11-18. Du hittar mig i monter A:05. Jag hoppas på många besök!
Det ska bli intressant att se hur denhär satsningen på en mässa för konstnärerna kommer att lyckas – både ur marknadssynpunkt, som tillställning i sig och för oss utställare. Personligen är jag förväntansfull nu och ser fram emot många upplevelser och möten.
Efter marknad, tältnatta och samling till söndagsgudstjänst var det dags att lämna torget i Värnamo. Den egentliga uppgiften för helgen var nämligen att plocka ner COWBOY MOMENTS. Utställningen har pågått hela sommarsäsongen på Big Bengts Museum, High Chaparral. Cariana Kvist, som är fotograf, och jag har visat fotografier respektive oljemålningar med cowboymotiv. Jag blev oväntat glad att se målningarna igen. De fick mig att minnas och drömma om egna cowboystunder. Om alla upplevelser som från början inspirerade mig att göra projekten OPEN RANGE och COWBOY MOMENTS. Nu ska western-motiven dock få stå tillbaka ett tag för andra projekt men tack och lov är det gratis att minnas och drömma.
