Nu kommer jag inte längre med mitt Badlands-projet. Inte för tillfället. Det är för svårt för mig. Alltså kliver jag tillbaka och kommer att hålla mig där tills jag vet hur jag ska kunna föra det vidare. Jag måste få distans och växa mig mogen en fortsättning.
20092009 – det kanske borde vara en alldeles speciell dag idag? Jag väljer trots dagens unika datum att steppa in i en välbekant trygghetszon. Ägnar mig åt en serie stadsmålningar. Det känns tacksamt och självklart att måla. Tänker att hade jag inte begett mig till mina Badlands så hade antagligen inte detta flutit på så lätt som det nu gör. Bra så! Då har jag lyckats tänja mina gränser ett snäpp.
