Det håller på att bli för tryggt och är därför tid för change. Under sommaren har jag målat på rätt många nya dukar. De har undan för undan samlats på väggarna i studion precis som de ska, för att torka och för att i omgångar målas vidare på. Plötsligt är jag dock vid en punkt där det är bekvämt att de hänger där. Som om de hörde till och hade sina platser. Men de är bara till låns. Plockade därför ner de allra flesta – 12 stycken. Stora målarväggen kom att gapa helt tom. Upp åkte istället fem nya dukar, 65×65, som representerar ett projekt som bara är på planeringsstadiet.
Med ens är det en annan känsla i rummet. Den är inte speciellt bekant eller trygg men den bjuder in till någonting nytt. Nu gäller det att ”måla framåt” istället för att fila på redan gjorda penseldrag.
Det blev en konstruktiv förändring för sedan målade jag länge.
