Tagg-arkiv för: Öde

Laddat för vardag

Mätt på helger såg jag fram emot att åka in till Kungsholmen och ta tag i det vardagsslit, som jag saknar när jag inte har det. Jag mötte ett tyst och öde Stockholm. Det kändes faktiskt som att jag hade missuppfattat någonting. Eller kanske är det bara trögvaknat idag.

Väl i studion försvinner betydelsen av yttre betingelser. För en stund spelar det inte någon roll att granen hemma törstar, att politiken känns andefattig och att cykeltrick kan förändra någons liv.

Jag klipper duk som om det var det viktigaste i världen.

IMG_1795 2

Publicerat i Måleri, Studion, Vanliga dagar | 2 Kommentarer

Stackars mellandag?

Det är en mellandag. Ska man förvänta sig något av en sådan? Jag menar – komma mellan jul och nyår – det måste vara bland de tuffaste förutsättningar en dag överhuvudtaget kan ha.

Lite av julen finns kvar. Rester i kylskåpet, dekorationer och en hög med minnen, som börjar nyanseras. Nu väntar storfesten. Och ett nytt år. Hur kommer det att bli? Tillfälligt smyger sig vardagen in som bomull eller slår hårt, beroende på vad man har att möta och förvänta sig. Ja, om man inte har lämnat allt för en sträcka paradisdagar på någon strand. Eller lutar sig mot ett par stavar i en paus mellan hurtbullepass på snöunderlag. Förstås. Men… de flesta av oss är ändå hemma. Så, varför inte ge denna mellandag lite extra livsglans? Det kan både den och vi behöva.

Jag ska försöka ge min dag dendär glansen med hjälp av måleri och goda vänner.

För den som längtar efter någonting meningsfullt på konstområdet idag och som kanske också drömmer sig till New York kan det passa bra att titta på den en timmes långa filmen om MOMA på Youtube.

IMG_3261 3

Publicerat i Film, Konst, Vanliga dagar | 2 Kommentarer

Att kånka på sitt öde

Vad vi än har för bakgrund och hur vi än är som personer så har vi våra alldeles egna pros and cons för ett visst sammanhang. Som exempelvis för att skapa konst. Det är lätt att haka upp sig på det man inte har. Speciellt i och med att många andra med säkerhet har just det man själv saknar. Det är då lätt att fastna i ett sökande efter hur man borde vara istället för att bära upp sitt öde och vara den unika person man är. Eller låta bli helt och hållet för att man inte tycker det är någon idé att försöka.

Förunderligt nog så finns det ständigt plast för nya röster, för nya historier och nya målningar. Vi må vara blasé vi människor och vi har sett och hört det mesta. Ändå längtar vi efter gångerna när någonting plötsligt skär igenom och berör. När vi nås av en medmänniskas röst genom våra egna försvar och normer.

Istället för att gömma undan eller beklaga sådant vi saknar ska vi därför kånka på våra öden med stolthet. Ens personliga öde må te sig hårt mellan varven men är anledningen till att vi har någonting originellt att berätta.

Att kånka på sitt öde

Publicerat i Förhållningssätt, Processen att skapa | Lämna en kommentar

Mobile: +46 70 521 46 81 E-mail: titti@hammarlingconsulting.com
Producerad av 6ft5 & Krokedil.