Jo, nu har jag Esko Männikkös utställning, som förresten tog andan ur mig, att leva på ett tag. Känns som att jag inte vill ha några andra intryck. I alla fall inte på några dagar. För mig kan en utställning inte ge mycket mer än vad Harmony Sisters åstadkommer i mig.
Annars: är i studion så som jag kommer att vara helt och fullt några helger till. Skrev på twitter i morse att jag hade ett målarmaraton framför mig och det ledde till att konstnären Martina Anagnostou och jag ska ha en sån maratondag tillsammans i morgon. Att hon finns i Sudan och jag i Sverige spelar ingen roll. Och vem vet – kanske blir vi fler. I vilket fall som helst så blev jag peppad och fick precis den där extra motivationen som gör så gott när man börjar bli lite sliten och trött på det egna harvandet.
Du som målar – har du lust att haka på i morgon?
Lämna ett svar