Idéerna om möjliga konstprojekt kan bli för många. Antalet pågående arbeten likaså. Jag hamnar inte ofta i ett läge att ha det så. Tycker mig vara bra på att sortera idéer och se deras varierande grad av existensberättigande i takt med att jag får dem. Och även om jag trivs med att uppleva mycket så undviker jag att hamna i överflödets splittrande nollpunkt vad gäller intryck. Skyddar mig och stänger av.
Efter Berlinresan var jag dock där. I en dynamisk men destruktiv kreativ röra. Idéerna svämmade över och det pumpade på med nya. Precis som att man har en stresströskel så har man också en intryckströskel. Över den och man tappar kontrollen. Planerna man haft spricker och tankarna hoppar runt utan att få ro.
För att det blev så har jag använt helgen till att gå till botten med olika tankar och att än en gång strukturera upp mitt arbete. Framför allt att öronmärka sådant som jag ska parkera eller helt skippa.
Nu ter sig situationen hanterbar. Hur gärna jag än skulle vilja testa några uppslag och arbeta med exempelvis de nya stora dukarna så ska jag inte göra det. Veckan har sin genomarbetade plan och jag ska försöka finna ro och arbetsglädje i den.
Jag önskar dig en konstruktiv vecka!
Lämna ett svar