Är inte livet ett enda långt pendlande? En färd mellan diverse motsatsför-hållanden i tillvaron? Ett pendlande mellan att längta bort – vilja komma hem. Att vara fri – ha en tillhörighet. Att få nya upplevelser – kunna vila i vardagens vanor. Ja, för att inte tala om inställningen till väder och arbete. Nu när det är kallt och mörkt längtar många av oss till sommaren. Vi har måndag-till-fredag-arbete i kroppen och semester i tankarna. Det är väl så det är. När man väl har något lockas man lätt att börja längta till dess motpol.
Som jag längtar ibland efter att resa och få nya intryck och erfarenheter! Nu när jag har flängt ett tag är jag dock extremt tillfreds med att bara vara hemma. Att få arbeta i studion, äta vanlig mat och få sova i egen säng.
Visst förstår vi allt det där med att njuta av det vi har. Vikten av att leva i nuet och att göra det bästa av det som kommer i vår väg. Men så gör vi det ett tag och sakta börjar det växa fram ett behov av lite motpol ändå.
I dag är det studion som gäller. Ja, det är den älskade studion som gäller helt och fullt för några veckor nu.
Men till och med den har sina motpoler.
4 Responses to Att längta till motpolen