I hyllan bredvid mitt skrivbord i målarrummet finns böcker och musik med koppling till mitt måleri. Det är research-, inspirations- och allmänt feel good-material.
Det händer ganska ofta att jag sträcker mig efter Ernst Billgrens bok Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor. Mest när jag önskar att jag hade någon att diskutera med. När jag vill få fundera. Utmanas lite. Sedan behöver jag inte alls tycka likadant som Ernst Billgren har valt att svara. Men jag får något att ta ställning till. Eller inte. Boken skakar om alla de konstnärliga normer som försöker bygga bo i skallen på en.
Slog precis upp boken och läste en fråga med svar som jag GILLAR SKARPT. (Samtidigt hör jag från TVn som står på i rummet bredvid att Caroline af Ugglas börjar prisa boken i 4-ans morgonprogram. Vilket sammanträffande. Hon säger att intellektet får skratta på varje sida. Det stämmer bra, tycker jag.)
Men nu till fråga 69. Hur stor är chansen att jag kommer att göra något vettigt?
Kort svar: Lika stor.
Långt svar: Det hände något enastående häromdagen. Jag såg en skäggig man i röd toppluva köpa tomater och senap medan han tuggade tuggummi på Ica. Hur länge jag än lever kommer detta troligen inte upprepa sig. Chansen att detta händer är en på miljarders miljarder och ändå, när det väl händer, är det hundraprocentigt säkert att det händer och det ser fullkomligt normalt ut, så normalt att man troligen inte lägger märke till det. Hela livet är en enda kedja av nästan helt omöjliga händelser, lika omöjliga som att du skulle göra något vettigt.