Måleriet och jag drar jämt just nu. Jag börjar bli klar med flera av mina 65×65-dukar. Det pågår ingen kamp. Vi ger och tar. I och för sig – en duk ligger gömd i förrådet och jag vet inte vad jag ska betrakta den som – ett bottennapp eller något med en udda potential. Den får ligga kvar där och jag koncentrerar mig på det positiva, på de dukar som visar på en väg framåt.
Ibland är det svårt att veta när och var man ska sätta punkt. Det gäller överlag, inte bara i måleriet. Det ska inte ske för tidigt. Någonting måste få en chans att utveckla sig till det bästa. Samtidigt får överarbetandet negativa konsekvenser. Det man håller på med riskerar att tappa sin fräschör och sin magi. Punkten får därför komma efter subjektiv bedömning och några nätters ”sova på saken”. Idag verkar vara en bra dag att sätta punkt på, att låta några dukar få sina sista penseldrag. Jag känner mig klar och en punkt idag ger plats för nya dukar i morgon.
