Tagg-arkiv för: Pärla

Rehab

Av Titti Publicerad 2010-06-25

Jag hoppas att du får en bra midsommar. Att det blir en dag som ger dig sådant som du drömmer att en midsommarafton ska göra.

Då min kroppsliga rehab måste få ha sin gång är jag i år fri från alla de traditionella midsommarförpliktelserna. Det blir ingen fest. Ingen dans. Inget åkande i väg över huvud taget.

Det är bara att gilla läget.

Har varit tidigt i målarrummet och har här fortsatt att pyssla med mitt småduksprojekt, 20 x 20. Det kommer jag nog att göra minst fram till lunch. Det är tacksamt och roligt för mig att arbeta med. Sedan väntar värsta, bästa vädret och bästa, kära sällskapet. Trots att det inte blir något storslaget, traditionellt midsommarfirande så tror jag att dagen kommer att bli en pärla. I det lilla.

På ena väggen i målarrummet

Publicerat i Måleri, Projekt Tagged: 20 x 20, Dans, Dukar, Fest, Midsommar, Pärla, Rehab | 4 Kommentarer

Hopplöst fall?

Av Titti Publicerad 2010-02-02

Ja, inte vet jag om den här målningen har blivit nå bättre eller om den överhuvudtaget har något existensberättigande…

Detta är den målning, inom ramen för Makeover-projekt, som känns mest hopplös. Måleriet är bättre nu men i och med att jag inte skulle välja denna typ av motiv idag så känns den ändå inte bra. Tänkte jag skulle visa det som gått sämst också. (Till saken hör att det är en av de äldsta målningarna jag har kluddat vidare på.)

Fortsätter med makeover-projektet idag och imorgon men sedan tror jag att det får räcka. Min tanke med detta steg tillbaka har varit att bättra på måleriet och att samla mig för nästa utmaning. Det känns som att jag börjar uppnå det nu.

Ha en bra tisdag. Det kanske blir en pärla.

Publicerat i Måleri, Processen att skapa Tagged: Existensberättigande, Hopplöst fall, Makeover, Pärla, Projekt, Sämst, Utmaning | 8 Kommentarer

En oväntad vardagspärla

Av Titti Publicerad 2010-01-27

Jag hade inga speciella förväntningar på gårdagen alls men den blev en riktig vardagspärla. Du vet – vissa vardagar har en förmåga att utmärka sig utan att man gör någonting speciellt för att det ska bli så. Igår var en sådan dag.

Efter att ha målat tillräckligt och med flyt tog jag mig bort till Stureplan för att titta på fotografen och konstnärskollegan Ilkka Timonens utställning på Finlandsinstitutet. Jag tyckte om bilderna. Flera stycken tog sig förbi gränsen ”tycka riktigt mycket om”. Och DET är ett gott betyg. En bonus med utställningen var att jag träffade flera bekanta. Vi var kvar tills att stället stängde.

Spontan-gick-ut med en vän som det är roligt att vara med och att diskutera med. Det blev middag uppe på Mosebacke med utsikt över stan och sedan följde hon med till Debaser, dit jag ändå var på väg för att kolla in Willy Clay Band. Jag har deras båda plattor, Rebecka Drive och Blue, så jag är väl förtrogen med musiken och med bandets historia.

Att avsluta dagen med att lyssna på Kirunamusikernas americana fick mig att bli tvärlycklig för en stund.