Det finns två parametrar inom oss som lätt hamnar på kollisionskurs med varandra. Vår vilja att förändra och vår rädsla att misslyckas.
Därför kan vi fortsätta, dag efter dag, med någonting som vi inte är riktigt tillfreds med. Vi vill att livet, vi själva eller exempelvis vår konst ska vara annorlunda. Men vi gör inget genomgripande för att nå en förändring.
Kanske är ett krux att vi ställer den önskvärda tillvaron allt för långt ifrån vår nuvarande? Ju häftigare mål desto större blir risken att rädslan håller oss tillbaka. Alltså skjuter vi på förändringen.
Ett exempel: Jämför jag det jag målar med verk av mina favoritkonstnärer så kanske jag lägger penslarna på tork för evigt istället för att utveckla mitt måleri till vad det skulle kunna bli.
Om vi försöker minimera rädslan att misslyckas genom att ta små steg i taget och stödja oss själva istället för att mobba så kanske det kan bli lite lättare.
Ett exempel till: Nu gör jag dehär fyra målningarna. Jag behöver inte tänka längre än så just nu. Jag gör mitt bästa med dem och sedan får jag se vad som blir nästa steg.
Trevlig helg!
