Jag har blickat bakåt, hämtat hem och konsoliderat ett tag. Nu tar jag spjärn mot helgens trevliga mellanspel och växlar fokus. Börjar arbeta med mitt huvudprojekt igen och drar idag igång med tre nya dukar. Vita, tomma, nollställda dukar. Det känns befriande och spännande. Jag är nyfiken på vad konsolideringen kan komma att betyda för mitt pågående huvudprojekt.
Konkret ska jag den här veckan fortsätta vara ytterst mån om min målartid. Plocka bort sådant från mitt schema som inte behöver finnas där. Jag måste det. Och vill det. Jag har mycket som pockar på min uppmärksamhet. Drar jag inte en gräns så kryper olika åtaganden in och sliter i målartiden.
Roliga saker som Liljevalchs vårsalong och andra utställningar får också vänta. I alla fall tills senare i veckan. Jag behöver ingen yttre stimulans för måleriet just nu. Mycket viktigare är att ta tid för den egna skapandeprocessen. Att möjligast ostört dyka ner i den och stanna där tills den får göra sitt.
Och själv vara nollställd och välkomnande.
