Det är en knapp vecka till september och jag stretar inte ens emot när sommaren ger upp och lämnar stafettpinnen till mörkare och kallare tider.
Jag har alltid tyckt om hösten. För mig är det en period för uppstart, avstamp och samling. Ibland för nya tag. Mörkret känns vänligt. Ger mig sinnesro även om det är mycket att göra. Jag blir alltid extra taggad och ambitiös.
I år är mycket på plats vad gäller höstens (ja, kommande årets) program för måleriet. Jag behöver inte kortsiktigt lägga tid på att få till det med gallerier eller utställningar. Det känns naturligtvis mycket bra. Men vad ska jag fokusera på då under de kommande månaderna?
Det är tre saker som känns märkbart viktigast.
1. Att skapa ännu mera space för måleriet.
2. Att gå på fler bra utställningar.
3. Att försöka hitta en mentor.
That’s it.
