Så står man där. På plats i sin tilldelade monter. Portarna öppnas och vernissagen är i gång. Det fylls snabbt på med besökare. Man slås av att lunchen hoppades över. Och att ena skon klämmer över foten. Sedan knäpps mässnärvaron på. Eftermiddagen övergår till kväll utan att man märker det. Fast kameran hänger över axeln tas inte en enda bild värd att visa. Allt flyter på i en lång rad av här-och-nu-upplevelser. Besökarna i ens monter, de som går förbi och konstnärsgrannarna fyller ens sinne till bredden.
190 konstnärer ställer ut sida vid sida. Alla timmar av ensamt arbete och planering visar sig i en mässhall fylld med verk i olika stilar och uttryck. Smak, slump och kontakter avgör hur besöksströmmarna rör sig dem emellan.
En ödmjukhet sprider sig i kroppen i takt med smärtans framfart i foten. Det är stort att någon berörs av det man gör. När man är en av 190 och i alla anda lägen med.
