Skrev i går om att hamna i otakt med något man vill och om att fråga sig själv: Vad behöver jag? Vad är det jag behöver för att komma framåt med detta? Läs gärna En enkel fråga som gör skillnad med kommentarer som bakgrund för dagens inlägg.
Grundtanken är att bryta mönster. De flesta har många måsten och tycker inte att tiden räcker till för allt det viktiga. Man upplever att det krävs stora steg för att förändra och man lär sig att leva med upprepade besvikelser: Jaha, det blev inte målat i dag heller. Jag hann inte. Annat kom emellan.
Vi människor gillar inte måsten och vi gillar än mindre att bli besvikna. Så varför inte ta en annan väg?
Vad är det jag behöver för att göra klart inför nästa utställning? Vad är det jag behöver för att få grepp om den här målningen? Vad behöver jag för att känna mig framgångsrik som konstnär? Vad behöver jag göra för att kunna uttrycka det jag vill? Vad behöver jag för att få måleriet att gå ihop med mitt familjeliv?
Jag använder frågorna i stort och smått, både kring konstnärskapet och livet i övrigt. Och jag har stor nytta och glädje av det. Ofta överraskas jag av att det handlar om enkla, handfasta saker. Det riktigt positiva är att frågan inte skapar några känslor av tillkortakommanden. Den ringar in det väsentliga i totala bruset och den får mig att se möjligheter.
Vi människor gillar möjligheter och är beredda att arbeta för dem när vi har dem inom räckhåll. Vi vill ju få det bättre och vi vill bli bättre.
Förresten, jag är i Örebro just nu. Det är en ledig dag och jag behöver inte mycket här och nu för att bli nöjd. Tre helt nåbara grejer, bara.
Ha en skön och inspirerande söndag.
