Att ha hjärnskakning har sina sidor. Det går inte att komma ifrån. På vägen att bli återställd finns ett antal glömda koder och kastrullbrända ägg. För att nämna några saker. Det är tvunget att ta det lugnare och allt man gör tar längre tid än det brukar. Om man alls kommer ihåg vad man skulle göra, vill säga.
Jag ska inte sticka under vilstol med att det är frustrerande.
Men det BLIR sakta bättre. Och det är ju huvudsaken.
Ur det växer också några nya perspektiv fram – på ridning och livet överlag men också lite överraskande på måleriet. Jag må vara mera försiktig i många sammanhang men om vi tar måleriet så är jag modigare.
Vi får se om det håller i sig och vad det ger för effekt. Under tiden fortsätter jag med mina 20 x 20 och med att kill some more darlings.
