Innan jag skulle i väg på Trendrapport 2011 med Göran Adlén började jag fundera på om jag kunde dra nytta av dagen också för mitt konstnärskap och inte bara för konsultarbetet, som jag spontant hade tänkt, när jag anmälde mig. Det ledde till att jag tog mig an upplevelsen på ett lite annorlunda, bredare sätt och att jag började tänka mycket, rent generellt, på källorna till konstnärlig utveckling.
Vad vi än ägnar oss åt har vi ramar, normer och tankar om vad som är passande och överhuvudtaget möjligt. Så också som konstnärer. (Hur fritänkande vi än tycker oss vara.) Vi missar lätt att stöd för vår utveckling kan komma från oväntat håll. Inspirerad av dagen med Göran och kopplat till eget, aktuellt tänk kommer här några saker som jag tycker är centrala för utveckling av ett konstnärskap. Få se om du håller med. Det vore intressant att höra hur DU tänker.
I sammanfattning:
Det finns inga genvägar. Man får slita om man vill bli bra på något.
Utveckling sker över tiden. Vi har sällan facit när vi tror oss ha facit. Det är därför viktigt att höja blicken från det som är just nu.
Jag tror på rörelse. Att istället för att tänka "så här är jag", "detta är min situation" och "dessa möjligheter har jag" tänka "jag rör mig", "är på väg", "jag lär mig och utvecklas".
Bland det viktigaste är att vara ÄKTA och att visa sin passion, kärlek och glädje.
Våga göra annorlunda, udda och oväntade saker. Gå SIN egen väg.
Göra det man väljer att göra med bästa tänkbara kvalitet.
Ta chanserna när de kommer i ens väg.
Dela med sig utan att alltid förvänta sig att direkt få något tillbaka.
Och slutligen en bild på John Ford som jag gillar att se på. Men vad har den med detta att göra? Jo, den får stå för känsla, attityd och lång gärning. Och går det att hitta framgångsrecept i Monument Valley så borde det gå att lyckas hyggligt med vad man än önskar företa sig.
