Jag är en lättillgänglig typ som sällan isolerar mig från omvärlden. En del konstnärer känner att de behöver förskjuta/försaka det sociala livet. Jag förstår behovet men själv stänger jag endast av för kortare stunder. Konkret när jag målar eller om jag VILL vara i fred. Möten, kontakter via blogg, facebook och twitter ger mig nämligen intryck, utbyte och vänskap som jag uppskattar väldigt mycket. Både för mitt arbete och rent personligen. Och det är sällan som jag känner mig stressad på grund av det sociala.
Ibland blir det dock extremt. Just i dag sitter jag med en massa utskick inför Kistamässan och i kväll ska jag på tweetup med drygt 100 andra twittrare här i Stockholm. Och det är bara uppvärmning inför nästa veckas monterdagar. Torsdag till söndag på Kistmässan kommer att ge MASSOR av fina och intressanta möten. Om jag tar vara på möjligheterna.
Jag undrar nu vad du tycker om den sociala aspekten – för konstnärskapet specifikt eller för dig personligen? Det skulle också vara intressant att höra om du är positiv eller negativ till sociala medier?
Hemskt mycket hej!
(Tweetup= twittrare träffas irl.)
