Tagg-arkiv för: Dukar

Från gallerier till gatuliv

Dagens konst: Det blev en ordentlig runda i gallerispäckade Chelsea i dag. Jag såg en hel del bra konst, såklart, men inte mycket som riktigt berörde mig. Efter ett 20-tal gallerier var jag mätt och lite snärjd. Istället för att se mer tog jag en långpromenad längs gatorna och fotograferade sådant som väckte mitt intresse. Känslan av mättnad och snärjdhet försvann nästan omgående.

Efteråt kollade jag konstböcker på The Strand vid 12te gatan på Broadway. Där kan man lätt tappa bort både tid och rum. Det är en av de bättre bokhandlarna på Manhattan för just konstböcker. En annan är Rizzoli på 57de gatan mellan 5te och 6te Avenyn. Museer som t.ex. MOMA och Whitney har också bra utbud. För att nämna några.

Dagens skoj: Det var att måla några dukar med akrylfärgerna jag köpte i går. Det gjorde jag på toaletten för där fanns det bästa ljuset. Kanske ska jag köpa någon duk till. Jag åker ju ändå inte hem förrän på onsdag.

IMG_7376     IMG_7373

IMG_7379     IMG_7381

IMG_7426     IMG_7214

Publicerat i Konst, New York, Vanliga dagar | 6 Kommentarer

Huvuden & tassar

Några dagar till tänker jag att måla intensivt och så mycket jag bara orkar. Sedan väntar ändrade förutsättningar.

För att inte riskera att oljefärgen helt täpper till kontakten med yttervärlden har jag som förebyggande ”underhåll” gett mig uppdrag att göra små utflykter i stan. I går var det dags för en sådan igen. Utan vare sig mål eller plan så hamnade jag på en rutt i både välkända och lite förbisedda områden: Marieberg, Långholmen, Reimersholme och Söder. Nedan några huvuden och fötter som kom i min väg.

Nu är det en ny dag och jag ska starta måleriet med en duk som hänger framför mig på väggen. På den sitter en pojke med knäna uppdragna. Vid hans sida ligger en hund och tittar rakt på mig. Nu ska jag utveckla måleriet i form av nyanser och penseldrag. Jag ska förbättra två huvuden och några tassar. Men framför allt ska jag försöka finna rätt uttryck för vad som händer i bilden.

IMG_7046

IMG_7038     IMG_7016

Publicerat i Inspiration, Måleri, Vanliga dagar | 3 Kommentarer

Nollställd

Jag har blickat bakåt, hämtat hem och konsoliderat ett tag. Nu tar jag spjärn mot helgens trevliga mellanspel och växlar fokus. Börjar arbeta med mitt huvudprojekt igen och drar idag igång med tre nya dukar. Vita, tomma, nollställda dukar. Det känns befriande och spännande. Jag är nyfiken på vad konsolideringen kan komma att betyda för mitt pågående huvudprojekt.

Konkret ska jag den här veckan fortsätta vara ytterst mån om min målartid. Plocka bort sådant från mitt schema som inte behöver finnas där. Jag måste det. Och vill det. Jag har mycket som pockar på min uppmärksamhet. Drar jag inte en gräns så kryper olika åtaganden in och sliter i målartiden.

Roliga saker som Liljevalchs vårsalong och andra utställningar får också vänta. I alla fall tills senare i veckan. Jag behöver ingen yttre stimulans för måleriet just nu. Mycket viktigare är att ta tid för den egna skapandeprocessen. Att möjligast ostört dyka ner i den och stanna där tills den får göra  sitt.

Och själv vara nollställd och välkomnande.

IMG_2748

Publicerat i Måleri, Processen att skapa | 3 Kommentarer

Fram träder ett mönster

Nu ser jag mitt mönster. Tydligt. Och det får mig att skaka på huvudet och skratta om vart annat. Ja, kära nån, vad ska man göra?

Kort bakgrund: Måla, måla, måla. Produktiv men inte fått till det riktigt som jag velat. Antalet målningar växer och i takt med det en känsla av diffust misslyckande. Måla, måla, måla. Fortsätta. Göra klart. Kämpa för att göra klart. Rama. Ändå inte nöjd. Segt. Inser att måste vänta ut. Svårt komma vidare. Så plötsligt – genombrott och det funkar att uttrycka det jag vill. Jag börjar omgående måla vidare på de färdigt inramade målningarna.

VARFÖR HADE JAG SÅ HERRANS BRÅTTOM MED ATT DE SKULLE BLI KLARA?

Jag kunde ha lugnat mig. Gett målningarna och mig själv den tid som vi behövde. Det är ett mönster. Jag ångade på för hårt.

I långa loppet kanske det inte spelar så stor roll. Nu har jag ett bra material att arbeta vidare på. Jag tar ett steg tillbaka och betraktar förutsättningslöst det jag har målat. Vissa målningar är klara. Ska inte petas på mer. Men där jag vill göra något så gör jag det. Mycket eller litet. Och allt runt omkring mig börjar, en duk i taget, bli så som jag vill ha det. Inte bäst och inte vackrast men mitt måleri, som det är ämnat att vara.

Då är det ok med inramningar. Bakvänt men ok.

IMG_3798     IMG_3815

IMG_3831     IMG_3921 3

Publicerat i Förhållningssätt, Måleri, Processen att skapa | 4 Kommentarer

Det svider när egot får rispor

Allt man gör blir inte bra. Man drar inte långa strået i alla konkurrenssituationer heller. Därför är det ingen idé att mjukna i knävecken för vissa saker som går en emot. Man kan bli ledsen och besviken, jadå. Det svider alltid när egot får sina rispor. Men vad är det för spel man deltar i och vad är det egentligen för regler som gäller?

Har man en realistisk uppfattning om sin hit-rate? Hur många % av de verk man producerar kan förväntas bli bra? Hur många jurybedömningar ge tummen upp? Gallerier vilja ställa ut? Människor köpa ens alster?

Jag fick en nyttig tankeställare när en kollega i USA sade "man får se det som en framgång om man får ja från 20 % av de gallerier man kontaktar". Ok. det är i USA och vi kanske inte ska jämföra rakt av. Men det fick mig att se mera krasst på min egen hit-rate. Som i den jämförelsen med ens var riktigt lovande.

Och på tal om måleri – vad gör det om man slänger ett gäng fjösalster ifall det finns några lyckade dukar kvar som man kan leva på ett tag?

2000-0040 3

Publicerat i Förhållningssätt, Måleri | 4 Kommentarer

Hemma bra men i studion bäst

Precis när jag har börjat vänja mig vid helg och makligt tempo är det dags att ställa klockan på tidig ringning och måndagsrutina mig in i vardagslivet. Men det är efterlängtat och jag är redo! Det som lockar är att vara vardagsofta och länge i studion igen.

Så – in till Kungsholmen. Trafiken åter på Stockholmsvis. Kånkar väskor och hoprullade dukar över gården. Fem trappor upp. Lite kyligt inne fortfarande. Men bättre. Extratröjor på. Och Oh Mercy i högtalarna. Det luktar gott och 2010. Julgodis berättar om tid som varit. Slänger det. På målarväggarna hänger dukarna tätt. Jag tycker om det jag ser. Och vet var jag ska fortsätta.

IMG_0882     IMG_0881

Publicerat i Måleri, Studion | 4 Kommentarer

Laddat för vardag

Mätt på helger såg jag fram emot att åka in till Kungsholmen och ta tag i det vardagsslit, som jag saknar när jag inte har det. Jag mötte ett tyst och öde Stockholm. Det kändes faktiskt som att jag hade missuppfattat någonting. Eller kanske är det bara trögvaknat idag.

Väl i studion försvinner betydelsen av yttre betingelser. För en stund spelar det inte någon roll att granen hemma törstar, att politiken känns andefattig och att cykeltrick kan förändra någons liv.

Jag klipper duk som om det var det viktigaste i världen.

IMG_1795 2

Publicerat i Måleri, Studion, Vanliga dagar | 2 Kommentarer

Önskestart på dagen

Innan andra har vaknat smyger jag upp, gör lite extrago frukost och hasar till målarrummet. Det är tidigt. Jag sätter på en Ry Cooder-CD (julmusiken får komma sedan) och jobbar en stund med några målningar som hänger uppe.

Jag använder nästan aldrig staffli. Föredrar att istället häfta fast duken direkt på en målarvägg. Jag vill kunna gå på ordentligt utan att något riskerar att ge vika. Därför kilramar jag också dukar först när jag är mer eller mindre klar med en målning. Det händer, om än inte ofta, att jag ändrar storlek på en målning och då är det bra att inte ha kilramat den från start. För att kunna vara flexibel med slutgiltiga måtten, alltså.

Jag har tänkt på en sak. När man målar (skapar överhuvudtaget)  handlar det mycket om förtroende. Både självförtroende och förtroende för att färgen, duken och penslarna ska vilja samverka med en. Man måste kunna ge ärligt och ta emot på samma öppna sätt. Det är som med all annan kommunikation. Det är först när det uppstår ett riktigt möte och en växelverkan som något större än de enskilda beståndsdelarna kan uppstå.

Nu är det dags för julfirande. I år kommer julen att ha utrymme för både umgänge, vila och arbete med måleriet. Jag ser mycket fram emot alltihopa och önskar alla en riktigt GOD JUL.

IMG_2799

Publicerat i Insikter, Måleri, Musik | Lämna en kommentar

Och målandet?

Hur går det med måleriet då i dessa julfest-, glögg- och snökaostider?

Jo, tack, helt skapligt. Jag har inte slängt några dukar sedan jag hade den stora utsorterardagen. Black Hills-målningarna måste få torka. Jag har målat över några gamla dukar också men mest har jag umgåtts med den skjutande cowboyen nedan. Målningen är inte klar men jag börjar komma underfund med den.

Bang-bang.

En sak tänker jag mycket på. Jag tog det till mig från senaste samtalet med Åke Arph. Att jag inte ska fokusera på att göra klart utan på att få det att stämma.

IMG_2920 2

Publicerat i Måleri, Vanliga dagar | 2 Kommentarer

Lucia?

Ja, jag förstår att det är Lucia. Det låter trevligt men jag har andra planer så det blir inget glitter i håret idag.

Viktigast av allt är att se Laris Strunkes utställning på Konstakademien. Har hört och läst saker om den som gör att jag måste dit. Den pågår endast några få dagar till. När jag ändå är inne i stan ska jag besöka två gallerier också. Jag vet att några av mina målningar hänger på båda ställena i något slags julutställning men jag har inte sett detta ännu. Och jag vill träffa galleristerna.

I målarrummet här hemma håller jag på med fyra parallella dukar på temat Black Hills. De lockar också idag. Mörka, hemliga och lite farliga. Det är dukar som jag har målat över efter dendär släng- och sorterarfasen som jag befann mig i för några veckor sedan. Jag har inspirerats av namnet Black Hills och att de var siouxernas heliga berg, inte av hur bergen ser ut i verkligheten.

För de är naturligtvis inte svarta. Precis som att Lucia inte var vit.

IMG_2746

Publicerat i Konst, Konstnärer, Utställningar | 2 Kommentarer

Mobile: +46 70 521 46 81 E-mail: titti@hammarlingconsulting.com
Producerad av 6ft5 & Krokedil.