Att sluta cirkeln och gå till något bättre

Det är ett år sedan jag var på långritt och flög av i galopp så illa att jag landade på huvudet och skadade det samma ganska rejält. Millimetrar gjorde att jag klarade mig med livet i behåll. Ja, jag bröt inga armar eller ben heller utan kravlade mig upp med en gång, sade “nu var det huvudet som råkade illa ut”, tog hand om hästen och red den korta vägen tillbaka till stallet.

Sedan blev inget sig likt för en lång tid framöver.

Jag tappade måleriet och jag kunde inte arbeta med konsultandet. Ridning var inte att tänka på och mycket av sådant som vi gör på ren instinkt i vardagen blev för mig alldeles för komplext och krävande.

Nu skriver jag inte detta för att beklaga mig eller för att ta upp allt som var svårt. Det jag vill är istället att framhålla några positiva saker.

Det har naturligtvis varit ett jobbigt år men det har också varit ett nyttigt och lärorikt år. Jag kan numera t.o.m. känna viss tacksamhet att ha fått den här erfarenheten. Jag tycker att jag är klokare i dag. Definitivt starkare. Om inte i nacken så rent mentalt. Jag har lärt mig mycket om hur hjärnan fungerar, om inlärning och över huvud taget om vad som är möjligt. I dag VET jag att kroppen kan hela bara den får rätt förutsättningar.

Jag inser hur avgörande det var att jag träffade en läkare som visade på en väg för mig då mitt eget hopp höll på att överge mig. Bland annat började jag med visualisering för att fokusera på det jag klarade och på att bli helt bra igen istället för att bära på upplevelsen att komma till korta.

En annan sak är att jag har målat och arbetat mig till hälsa. Jag har tagit mig an nya uppgifter i den takt jag har mäktat med. Varje dag har jag tränat mig i att klara någonting nytt. Steg för steg har jag fått mitt liv tillbaka.

I lördags red jag sista gången för terminen (ja, jag har ridit lite försiktigt sedan några månader tillbaka). Vi fick välja hästar. Jag valde då att rida den häst jag som jag flög av för ett år sedan. Det kändes som att jag med det slöt en cirkel.

Jag är hel nu och går vidare.

Montana 1 109

Från en annan långritt någon annan stans. En kompis Peder tog bilden.

Publicerat i Uncategorized | 11 Kommentarer

11 Responses to Att sluta cirkeln och gå till något bättre

  1. Göran säger:

    Otroligt mäktigt att sitta i sadeln på just den hästen!

  2. Titti säger:

    Jag har ridit den redan tidigare men nu valde ja den medvetet. Kändes som att jag satte punkt i och med det. Som att ”nu är jag klar med det där”. Tack!

  3. Mats Lindfors säger:

    En kuslig historia med lyckligt slut. Men tycker det är ok om du beklagar dig och tar upp svårigheter ibland också. Det tillhör livet.

    Hu, att du vågade äntra den hästen igen. Men man ska nog upp i sadeln igen. Bokstavligt talat.

  4. Titti säger:

    Ja och det var aldrig så att den här hästen ville mig illa. Gick förbi ditt galleri igår. Tyvärr hade du nog gått hem då.

  5. Titti säger:

    Ok. Förstår. Det är verkliga växlingar nu med. Grattis på födelsedagen i efterskott!

  6. Oj Titti, jag förstod aldrig att du gjorde dig så illa. Är du helt återställd nu?

  7. Titti säger:

    Tillräckligt för att sätta punkt och gå vidare. Målandet kom tillbaka stegvis under hösten och i december började jag ta konsultuppdrag igen. Har därefter trappat upp arbetet. Det har gått bra och jag jobbar nu som före olyckan. Fast bättre på båda områdena, tycker jag. Kanske blir det så om man tvingas nollställa sig. Tack. & Hoppas att det är bra med dig.

  8. Karin Törnkvist säger:

    Tack, Titti för ett öppet, osentimentalt och starkt brev i din logg. Visst gör motgången oss starkare! Glad att läsa hur du gick vidare och nu sluter cirkeln. Tänker osökt på Saltös Konst och hälsa… Ha det gott idag och alla dagar i midsommarland! Karin

  9. Titti säger:

    Tack själv. Jag skrev detta för jag tror det är lätt att fastna i ett tänk av sjukdom, skada eller allmänt tillkortakommande. Det går naturligtvis inte att bortse från faktiska brister men jag vet att det går att bygga på det friska och det man klarar av istället. Och ja, det är nog viktigt för oss alla att avsluta visst och ge oss friheten att gå vidare. Jag är väldigt glad över livet och det jag har i dag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Titti Hammarling

Titti Hammarling

Mobile: +46 70 521 46 81 E-mail: titti@hammarlingconsulting.com
Producerad av 6ft5 & Krokedil.