Bollplank – när och hur?

Det är roligt när folk i ens omgivning gillar det man gör. Så klart. Alla mår vi bra av uppskattning. Vi kan tugga i oss bekräftelsen och sträcka på oss i stunder av välbehag. Men i det vardagliga arbetet är det inte gillandet vi lever på som konstnärer. I första hand följer vi egna idéer och spår och de kanske inte leder åt det håll som andra förväntar sig eller hoppas på. Det kan vara ganska ensamt. Det är mer eller mindre sökande. Det kanske tar lång tid innan ett koncept eller en stil låter formar sig till något som vi kan kommunicera till andra.

Att enbart förlita sig på eget omdöme är dock trist och enkelspårigt. Vi lever i ett sammanhang och själv är jag uppriktigt intresserad av hur andra upplever mitt måleri. Jag har mycket att lära mig av det.

I dag arbetar jag därför med bollplank på helt annat sätt än jag gjorde tidigare. I början av konstnärskapet var jag mera beroende av att få höra positiva saker. Nu utsätter jag mig inte alls för andras tyckande i faser där mitt uttryck behöver få vara i fred medan jag i andra rätt så neutralt kan öppna upp för olika reaktioner. Jag tycker att det ger mig en förankring i det jag gör. Men jag är inte ute efter gillande. Positiva eller negativa. Reaktionerna och kommentarerna i sig leder mig framåt.

Hur gör du för att hitta bra bollplank?

IMG_2777

Publicerat i Måleri, Processen att skapa | 9 Kommentarer

9 Responses to Bollplank – när och hur?

  1. Mats Lindfors säger:

    Inte alls lätt, men till sist är man i alla fall utelämnad till sig själv och sina egna beslut. Det kan vara farligt att lyssna för mycket på andra. Det är ju egentligen bara man själv som känner vilket håll man skall gå åt, vilken kurs man ska styra. Och detta blev en helt annan kommentar än jag hade tänkt.

  2. Titti säger:

    Jo, håller med dig i stort men jag har nog ändrat mig lite. Lyssnar mer till andra i dag. Inte för att ”göra som de säger” men för att höra hur de reagerar. Jag upplever ett stort värde i det.

  3. Känner i maggropen vad som är sant och inte sant (för mig) om mitt arbete. Har också koll på vem som tycker vad, var de kommer ifrån och varför de tycker så. Är de intresserade av måleri öht, eller vill de helst se videokonst? Osv.
    Jag har haft turen att ha personer omkring mig med olika kompetens och intresse. Saknar dock en Ulla Lindberg, målarnas drottning, som pensionerade sig efter mitt första år. Hon har jag fått bäst feedback från gällande just måleriet – inte motiv, idé eller annat. Det saknar jag än idag, någon som kan fylla hennes skor.

  4. Titti säger:

    De där riktigt bra bollplanken för ens egen utveckling är nog få. Därför är det värdefullt när man möter dem. Jag har också bara en person, så som du beskriver Ulla Lindberg för dig. Men vi kan lyssna på andra saker, på andra sätt. Inte förvänta oss orimligheter av vår omgivning. Men ändå vara öppna för att de kan bidra med olika saker. Tack Nathalie och lycka till med ditt måleri!

  5. Mats Lindfors säger:

    Lyssnar gör jag gärna, men alla är så artiga och kommer aldrig med någon konstruktiv kritik. Fotografer håller mest tyst. Får bättre samtal med målare t.ex.

  6. Titti säger:

    Tråkigt om du upplever det så. Men huvudsaken kanske att man hittar det med någon.

  7. Hans Westlund säger:

    Har en del konstnärskollegor som vågar vara ärliga och som jag kan bolla med. Men det handlar om att ge och få. klart att uppskattning också är värdefullt, men det kan också lura hjärnan (tillfälligt). I slutändan måste man så klart ta ett eget beslut.

  8. Titti säger:

    Tack. Jag håller med dig i det du säger. Och visst är det roligt när man får något som man kan ta till sig och arbeta vidare på?

  9. Hans Westlund säger:

    så är det Titti :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Titti Hammarling

Titti Hammarling

Mobile: +46 70 521 46 81 E-mail: titti@hammarlingconsulting.com
Producerad av 6ft5 & Krokedil.