Att välja en annan väg

Resan har funnits med mig länge i tankarna. Den har varit beställd och betald sedan månader tillbaka.

Igår var jag tvungen att avboka allt.

Tillsammans med maken hade jag tänkt resa till Wyoming, Montana och South Dakota för att åka runt, leva ranchliv, driva hästar och besöka några vildhästreservat som research för pågående målarprojekt. För ett tag hade vi åter tänkt leva det liv där borta som vi fascineras av och längtar till. Den 16 maj skulle vi dra. Tyvärr har några oväntade omständigheter stuckit käppar i hjulen för oss. I varje fall för att i dagsläget resa så långt och vara borta så länge som vi hade planerat.

Så nu sitter jag här.

Med ett tyngre hjärta än vanligt.

Raderandes Rapid City och Pryor Mountains ur kalendern.

Resultatet? Det blir nästan fyra veckor med helt blanka blad.

När hade jag det senast?

Jag inser att jag kan välja vad jag ska göra istället. Att om en väg stängs så öppnar sig några andra.

Men först ska jag sura och sörja en stund. Jag är inte mottaglig för det där egna pep-snacket just nu.

IMG_5679

Publicerat i Förhållningssätt, Vanliga dagar, Western, cowboys & indianer | 8 Kommentarer

8 Responses to Att välja en annan väg

  1. Marianne säger:

    Att ta en annan resväg än tänkt bjuder på nya möjligheter.

  2. Titti säger:

    Ja, det gör ju det.

  3. Minna säger:

    Vilken besvikelse, när du har planerat och väntat på det så länge! Och också jag hade väntat på att få höra dina berättelser och se dina bilder från resan! :-) Men som du vet lika bra själv, i oväntade händelser och besvikelser finns alltid också nya vägar och det kommer att komma andra möjligheter!

  4. Titti säger:

    Jag vet. Och tack. Det är skönt att höra vissa saker från andra fast man själv vet. Jag står stadigt och kommer att hitta nya möjligheter. Inser också att det bara är en resa. Det kan ändå vara bra att få sura och vara besviken en stund. ( någon timme i alla fall :))

  5. Kerstin säger:

    Inget förändras, eller blir bättre, men nog är det skönt att få släppa fram besvikelsen en stund? Jag känner med er men vet att besvikelsen inte kommer att ”förmörka er tillvara” allför länge, kloka och sunda som ni är.

  6. Titti säger:

    Tack, Kerstin. Ja, man känner det man känner. Jag tror att man lättast kommer vidare också om man tillåter sig göra det. Det är ju inte farligt att vara ledsen. Ok, jag är det i dag men det går snart över.

  7. Hans Westlund säger:

    surt. ska inte peppa dig. det kan du själv. ska i stället gotta mig åt att du är kvar hemma och målar något nytt underbart.

  8. Titti säger:

    Det där var en bra peppning ändå. Den funkade.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Titti Hammarling

Titti Hammarling

Mobile: +46 70 521 46 81 E-mail: titti@hammarlingconsulting.com
Producerad av 6ft5 & Krokedil.