Nu är de uppe. De nya dukarna. Jag har kommit igång och gjort en första grund på tre av dem. Det får räcka just nu.
Du kanske tänker att det är väl ingenting att börja måla på nya dukar, att det är det som är hela grejen med att vara målare. Jo, ofta är det ingen stor grej alls. Men ju längre man sträcker sig från ens trygga uttryckssätt, från det som man behärskar och kanske till och med vet att man får uppskattning för, desto mer mod måste man mobilisera.
Man vet inte om det man håller på med leder en framåt eller om det blir en gir åt vänster. Man vet heller inte om man blir respekterad eller “beskjuten” för det man gör.
Så är det för mig just nu. Jag målar på mitt nya projekt och det är vad jag vill göra. Jag har ett arbetsnamn som lockar och motiverar men jag har ingen aning om vart det kommer att leda mig. Nya dukar är därför lite som en resa utan karta och guidebok. Jag vet bara att jag reser.
